Visent
Bison bonasusVisenten är Europas tyngsta vilda landlevande djur. De största tjurarna kan bli ungefär 1,9 m höga i manken och väga upp till ett ton. I vilt tillstånd väger en hane 630 - 840 kg och en hona 420 - 540 kg. Pälsen är brun i olika nyanser och blir på vintern längre med en tät bottenull. Båda könen har horn men tjurarnas blir betydligt större. Eftersom visenten är ett slidhornsdjur så fälls inte hornen utan de växer istället hela livet.
Släktet bison utvecklades i Asien och har därefter spridit sig till Europa och Nordamerika. Idag finns bara två arter kvar, nämligen visent (även kallad europeisk bison) och amerikansk bison.
Visenten är ett flockdjur som främst äter gräs, halvgräs och örter men även en del blad, kvistar och bark från buskar och träd. Den är en idisslare vilket innebär att födan sväljs och bearbetas av mikroorganismer för att därefter stötas upp och tuggas ytterligare en gång.
Brunsten infaller under augusti till oktober. Då kan tjurar strida sinsemellan om rätten att para sig. Efter nio månaders dräktighet föder kon vanligen en kalv under perioden maj - juli. Kalven kan gå redan några timmar efter födseln, och den diar sin mor i upp till ett år.
Visenter i Nordens Arks ekopark.
Visenten har varit vitt spridd över Europa men utrotades i det vilda på 1920-talet. Ett litet antal individer överlevde dock i fångenskap, som lägst bara 54 stycken. Efter det första världskriget inleddes ett internationellt avelsarbete för att rädda arten. Tack vare detta och efterföljande återutsättningar så finns det idag runt 6000 visenter i det vilda. De vilda bestånden finns främst i Polen, Vitryssland, Ryssland och Ukraina men utsättning har skett och pågår också i andra länder.
De vilda bestånden av visent, har ökat från 1800 individer 2003 till fler än 6200 år 2019. Visenten klassas därmed inte längre som sårbar, utan nu som nära hotad. Förbättringen beskrivs som ett resultat av omfattande naturvårdsinsatser, där bland annat naturområden med öppna betesmarker har fredats för visenterna.
Efter den senaste istiden fanns visenter även i Sverige. Man har hittat benrester från de nordliga delarna av Götaland och söderut där de yngsta är ungefär 9500 år gamla. Liksom för uroxe och vildhäst kan förändringar av levnadsmiljön och mänsklig jakt ha bidragit till utdöendet inom landet.
Läs mer om Visenterna på Nordens Ark.
Vill du veta mer om de fantastiska visenterna? Lyssna på "5 snabba" om just visenter.
