Vitryggig hackspett
Dendrocopus leucotoVitryggen är vit på nedre delen av ryggen medan övre delen är svart. Undersidan och sidorna är vita med svarta streck. Vingarna är svarta med band av vita streck. Arten känns lättast igen på den rosa färgen under stjärten. Hanen har röd och honan svart hjässa. De båda mellersta stjärtpennorna är svarta, övriga har en vit ytterkant med svarta tvärfläckar.
Totalhöjd: 24 - 27 cm Vingspann: 38 - 40 cm
Hackspettens huvud är specialkonstruerat för att klara skakningarna när den hackar fram larver ur hård ved. Näbben har inte fast förbindelse med kraniet utan fjädrar elastiskt när hackspetten hamrar mot veden. Den vitryggiga hackspetten är en av våra fyra brokspettar. Brokspettarna är övervägande svarta och vita i fjäderdräkten och är mycket lika och därför lätta att förväxla.
Vitryggen är en extrem födo-specialist som lever på att äta larver av vedlevande insekter. Arten hackar ut ett nytt bohål varje år. Bohålet placeras ofta högt upp i en murken asp, al eller björk. Honan lägger tre till fem ägg som är helt vita. Ruvningstiden är bara 14 dagar lång. Ungarna lämnar boet när de är fyra veckor gamla. Reviret markeras genom att hackspetten trummar på till exempel döda trädgrenar. Olika hackspettsarter har olika signaler som hörs vida omkring.
Den primära orsaken till artens kraftiga och snabba tillbakagång hänger samman med förändringen av skogslandskapet. Det moderna skogsbruket med kalavverkning och planteringar resulterat i alltför liten andel döda och döende lövträd, vilka är nödvändiga för hackspettens sökande efter föda.
Den vitryggiga hackspetten förekommer i Norge och sällsynt i Sverige. Arten lever i östra Europa och Asien. Exakt hur utbredningen österut ser är ut är ännu okänt.
