_S027492.jpg
_S027492.jpg

Blekingeanka

Färgen på blekingeankans fjäderdräkt är blekt vildfärgad, spräckligt gråbrun, med vita partier. Ibland kan man även se en vit ring runt halsen. Helt vita individer kan förekomma men det är inte särskilt vanligt. Ben och näbb är gulorange eller orange. Det säkraste sättet att skilja individerna åt är på formen på den svarta tippen av näbben.

Vikt:anka (hona) 2-2,5 kg andrik (hane) 2,5-3,5 kg

Blekingeankan anses vara den mest ursprungliga lantrasankan och är väl anpassad för vårt nordiska klimat. Om somrarna släpptes de ut på öarna i Blekinges yttre skärgård där de klarade sig själva. Till vintern hämtades de och hölls i stall för att åter släppas ut till sommaren. I Sverige har vi hållit tama ankor sedan medeltiden. Från början var det vilda gräsänder som fångades in och hölls som husdjur. Det är från de halvtama änderna som lantrasankorna svensk blå anka, svensk gul anka och blekingeankan anses härstamma. Ankor trivs bäst i grupper om en andrik (hane) och tre eller fyra ankor (honor).

Först 1994 återfanns och identifierades rasen på Ungskär i Blekinges yttre skärgård där en grupp hållits utan inblandning av andra ankraser.