NA_MM-3260.jpg
NA_MM-3260.jpg

Jämtget

Rasen är finlemmad med smalt huvud. Färgen är övervägande vit med svart, grå eller brun teckning. Jämtgeten har oftast en mörkare teckning i ansiktet samt på öron och ben. Både bockar och getter har normalt horn, men det förekommer kulliga, det vill säga hornlösa, djur.

Vikt: bock 50 – 60 kg, get 25 – 50 kg
Mankhöjd: ca 70 cm

Faddrar

LRF-Väst Brons

Getter är buskätare och äter helst sly och bark. De anspråkslösa foderkraven gjorde jämtgeten lämplig som mjölkdjur på torpen. Att de äter mindre i förhållande till sin kroppsstorlek än vad kor gör ledde till att de som inte hade råd att hålla kor valde getter i stället. Jämtgeten tillhör gruppen allmogegetter. Man skiljer på tre raser inom allmogegetterna; jämtget, lappget och sydsvensk göingeget. Jämtgeten är lite smäckrare, elegantare och lite mer finlemmad i jämförelse med Göingegeten. Huvudet är smalare och finare. Jämtgeten är en oförädlad lantrasget som är väl anpassad för fäboddrift. Rasen har länge hållits som mjölkget och en get kan ge omkring 500 liter mjölk om året. Av mjölken kan man även göra ost som antingen blir vit eller brun.

Getterna kan betäckas vid 8 månaders ålder. Brunsten brukar börja i juli och varar ett halvår. Geten går dräktig i 5 månader.

Getter kan bli mycket gamla. Engla Persson, som var ägare till den så kallade Engla-stammen, hade en bock som blev 27 år gammal. Det är inte ovanligt att mjölkgetter blir över 20 år gamla.

Jämtgeten var förr vanlig i framförallt Jämtland och Härjedalen. Dagens population härstammar dels från Skånes djurpark och dels från den så kallade Engla-stammen från Aspås i norra Jämtland.