orusthona_20180119_EE-1-web.jpg
orusthona_20180119_EE-2-web.jpg
orusthona_20180119_EE-4-web.jpg
orusthona_20180119_EE-1-web.jpg

Orusthöna

Orusthönan är en liten höna. Fjäderdräkten är oregelbundet svart- och vitspräcklig. Inslag av vilt- eller guldfärg kan ibland ses i tupparnas halsfjädrar. Både tupp och hönor är pigga till humöret. Tupparna är ganska aggressiva jämfört med större raser och slåss ofta inbördes.

Vikt: tupp 1,5 - 2 kg, höna 1 - 1,5 kg

Faddrar

Nordstan Guld

Orusthönan fanns, som namnet antyder, främst på Orust och Tjörn. Där levde de i fiskarsamhällena och fick äta det som fanns, vilket ofta innebar fiskrens. Redan på 1910-talet samlades en flock av små lantrashöns, som då var vanliga på Orust, ihop. De salufördes på 1950-talet som orusthöns, men det var först 30 år senare som man fick upp ögonen för rasens kulturella och genetiska värde.

Orusthöns är duktiga värpare och kan lägga över 150 ägg per säsong. Ett ägg väger mellan 45 - 50 gram.

Omkring 1840 började man importera höns och många inkorsningar av främmande raser skedde bland lantrashönsen. Orusthönan tycks dock ha klarat sig helt utan sådana inkorsningar. Däremot påverkade avvecklandet av de små jordbruken rasen och antalet djur minskade kraftigt.

I början av 1800-talet fanns olika slags lanthöns spridda över hela Sverige och de varierade mycket i färg, form och storlek. Just orusthönsen återfanns, som namnet antyder, främst på Orust och Tjörn.