Rödkulla
Rödkullan är en hornlös ko av mjölk- och köttras. Mest utmärkande för den svenska rödkullan är dess vackra röda färg. Färgen kan skifta från gult till mörkbrunt. Kon är oftast helröd i olika nyanser, även om svarta schatteringar och vita tecken förekommer såsom vitt juver, stjärna, strumpor och vitt huvud. Ibland kan kossan till och med vara brokig, men vanligast är den röda färgen.
Mankhöjd: 120 cm
Rödkullan är en av våra få kvarvarande gamla svenska lantraser. Förr var rasen mycket vanlig i Dalarna och angränsande landskap, ner mot västkusten samt även i Norge och Finland. Det första omnämnandet av rasen är från 1842 där man talar om blekröda kulliga kor i Västergötland.
Rasen är känd för sitt livliga temperament och goda lynne. Den har mycket goda moderegenskaper med hög fruktsamhet och lätta kalvningar. Det är en härdig ko fri från ärftliga sjukdomar med starka ben och klövar. Tack vare att rasen är härdig mot kyla kan den med fördel vistas utomhus stora delar av året.
Rasen har genom åren använts både som mjölkko och köttdjur. En rödkulla mjölkar drygt 5 000 liter om året. Det är ungefär hälften av vad en modern mjölkko mjölkar och det kan vara en av förklaringarna till varför rasen nästan helt försvunnit från våra ladugårdar.
Mot slutet av 1930 talet fanns det ca 30 000 djur, utspridda över Dalarna, delar av Bohuslän, Dalsland, Värmland, Närke, Västmanland, Hälsingland, Gästrikland, Uppland och Stockholms skärgård.
Faddrar
Fadder Guld
