Forskning i ekoparken

I Ekoparken pågår just nu en unik forskningsstudie. Vi undersöker hur unga trädplantor och kärlväxter påverkas av bete och brand, två viktiga naturliga störningar. Syftet är att se vilka metoder som kan användas i naturvårdsarbete för att hålla landskapet öppet.

Innan människan började bruka marken, tror många forskare att det var stora växtätare och även naturligt förekommande bränder som formade landskapet. När jordbruket senare tog över fortsatte denna process i form av betande boskap, slåtter och så kallad svedjebränning. Men idag har mängden betande boskap minskat drastisk och bränder bekämpas i så stor utsträckning det går. Detta gör att tidigare öppna landskap snabbt växer igen, något som skapar problem för den delen av mångfalden som kräver mycket ljus och återkommande bete. 

Det vi vill testa i vår studie är hur olika träd och buskar, men även kärlväxter, reagerar på olika typer störningar. En störning, är en händelse som förändrar miljön på något sätt. Det kan vara långvarig torka, en översvämning eller som i vårt fall bete av stora växtätare och bränder. Man kan tycka att sådana händelser förstör naturen, men det är inte så enkelt… Naturen behöver förändras för att så många olika arter som möjligt ska kunna trivas.

I Ekoparken har vi därför satt upp 24 stycken provytor där vi har planterat olika träd och buskar och även sått in olika arter av kärlväxter. Provytorna betas av våra egna kor och bränns också i olika omgångar. Både träd, buskar och kärlväxter inventeras flera gånger om året för att se hur de påverkas av behandlingarna.

Sådden av kärlväxter görs med en speciell ram för att man lätt ska kunna hitta såddytorna vid inventeringen.


Trädplantorna mäts och undersöks flera gånger om året för att se hur de påverkas.



Forskningsstudien är unik, aldrig tidigare har man studerat påverkan av både bete och brand på detta sätt på våra breddgrader. Liknande studier har gjorts i Afrika och i Polen, i Bialowieza som är en av de sista urskogarna i Europa, men i dessa studier har man mest tittat på påverkan av bete av vilda djur. I och med att vi använder oss av tama betesdjur tror vi att en mer kontrollerad studie kan genomföras. Förhoppningen är att resultatet ska ge en ökad förståelse för hur vi kan bevara vårt artrika öppna landskap där blommor, fjärilar och andra djur trivs.

I studien medverkar forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Mammal Research Institute i Bialowieza, Polen och Högskolan i Väst.
Forskningen stöttas av Hasselbladstiftelsen och Thureus forskarhem och dessutom har Svenska Skogsplantor AB skänkt hälften av trädplantorna i studien.

 

För mer info
Karin Amsten, doktorand, Nordens Ark, 0523-791 85
Mats Niklasson, vetenskaplig ledare, Nordens Ark, 0523-797 82