Järv
Gulo guloJärven är kraftigt byggd med korta ben och stora tassar. Ögon och öron är små. Svansen är kort och yvig. Den tjocka pälsen är mörkbrun med ljusare strimmor längs sidorna. Hanen är några kilo tyngre än honan.
Längd: 70 - 80 cm Mankhöjd: 35 - 45 cm
När järvar jagar stora byten hoppar de upp på ryggen och biter djuret i nacken. Om de lyckas dräpa en ren eller en älg, sliter de sönder bytet och gömmer det. Vid varje jakttillfälle dödar och gömmer järven så många byten den kan. Det har gjort att järven uppfattats som glupsk.
Ryktet om dess glupskhet stämmer dock inte alls. Den gömmer sina byten noga för att kunna äta vid ett senare tillfälle. Födan består av ren, hare, älg, räv och fågel. Järven kan även äta bär och andra vegetabilier.
Arten lever den mesta tiden solitärt och håller mycket stora revir. Lyan kan vara en håla i en mjuk backe, i snön eller bland några stenar.
Parningstiden infaller mars till augusti. Järven har en så kallad "fördröjd fosterutveckling" vilket innebär att fostren börjar utvecklas först nästa vår. Valparna föds i februari till mars. De är mycket ljusa till färgen för att inte synas i snön.
Järven har under åren varit ganska illa omtyckt eftersom den konkurrerade med människan om bytesdjur och tog renar. Den har jagats hårt, med skottpengar från svenska staten, ända fram till 1969 då den fridlystes. Efter fredandet ökade den svenska järvpopulationen för att sedan minska igen under 80-talet. Under senare år har järven åter ökat i antal.
Järven finns runt hela norra halvklotet i den nordligaste delen av barrskogsbältet och i fjällmiljöer. De flesta svenska järvpar som får ungar lever på fjället och förutom dessa finns ett mindre antal i Norrlands skogsland.
Nordens Ark är koordinator för den europeiska stamboken för järv.
Faddrar
Fadder Guld
Fadder Guld