Snöleopard
Uncia unciaDen tjocka och ljust grågula pälsen med sina mörka fläckar är ett utmärkt kamouflage. Strupen och magen är vita. Ögonen är blågrå. Den långa, yviga svansen hjälper till att hålla balansen.
Längd: 90 - 130 cm, Svans: 100 cm, Mankhöjd: 60 – 65 cm
Snöleoparden lägger svansen framför nosen för att värma upp inandningsluften. Öronen är små och nosen kort för att inte utstråla värme i onödan Till skillnad mot andra stora kattdjur kan inte snöleoparden ryta.
I de Centralasiatiska bergen lever snöleoparden, ett av världens mest gåtfulla kattdjur. Arten är väl anpassad för ett liv i extrem kyla. De stora tassarna fungerar som snöskor. Korta framben tillsammans med kraftiga bakben gör att snöleoparden kan hoppa upp till 16 meter mellan klippblocken. Snöleoparder är solitära djur som söker upp varandra under parningssäsongen sent på vintern. Efter 90 - 100 dagar föds 2 - 3 ungar. Som många kattdjur är de mest aktiva i gryning och skymning. De smyger på bytet och anfaller ovanifrån. Byten kan vara allt från stenbock till små gnagare men även tamboskap. Det är inte ovanligt med byten som är tre gånger snöleopardens egen storlek.
Snöleoparden är totalfredad i världen men jagas illegalt för skelett och tänder, vilka används som potenshöjande medel inom den traditionella asiatiska medicinen. Även den vackra pälsen är en stor anledning till att arten jagas. En viss jakt bedrivs också av lokal-befolkningen eftersom snöleoparder ibland tar tamboskap. Människans aktivitet i form av bland annat gruvdrift, betesmarker och skogsskövling minskar snöleopardernas livsområden markant, vilket isolerar individerna från varandra. Snöleoparden lever i Centralasiens bergskedjor, främst i alpina zoner med permanent snö på upp till 6 000 meters höjd.
Nordens Ark är koordinator för den europeiska och internationella stamboken för snöleopard.