Afrikas savann möter Bohusläns hällar – har vi något gemensamt?

Under tisdag och onsdag den här veckan träffas forskare från Afrika och norra Europa på Nordens Ark för att diskutera hur betesdjur och bränder påverkar landskapet. Det är väl känt att den Afrikanska savannen formats av stora växtätare och naturligt förekommande bränder, kanske är det så även här i norra Europa.

Det finns olika teorier om hur Europa såg ut innan vi människor började påverka naturen. En del menar att i stort sett hela kontinenten var täckt med skog eftersom vårt klimat skapar förutsättningar för tät skog, men allt fler forskare är nu överens om att så inte behöver vara fallet. Enligt dem kan stora växtätare som uroxar och visenter tillsammans med bränder, ha format landskapet innan människan kom. I ett sådant landskap är arterna anpassade till ”störningar” som till exempel betande djur och brand. Många av våra växter har egenskaper för att klara sig under en eldsvåda, som tjock bark på träd, eller att undvika att bli betade, som vassa taggar.

Idag finns inte de stora vilda betesdjuren som mammut, vildhäst, uroxe kvar i Europa. Till viss del har de ersatts av tama betesdjur men inte tillnärmelsevis med den påverkan som de vilda djuren hade. Inte heller förekommer bränder på samma sätt, då vi i stort sett hindrar alla naturliga bränder som uppstår från att sprida sig.

Sedan 2015 pågår ett unikt forskningsprojekt på Nordens Ark som undersöker hur denna förändring av störningar påverkar landskapet och de arter som lever där.

- Vi tittar på om och hur några av våra vanligaste träd och kärlväxter påverkas av närvaron av betesdjur och eld, säger Karin Amsten, doktorand inom projektet. Om man kan visa att det finns anpassningar till bete och brand hos våra inhemska arter, kan vi också anta att dessa två varit med när arterna uppkommit, d.v.s. innan människan fanns med i bilden.

Resultaten från projektet är nu redo att analyseras. För att göra detta i ett bredare perspektiv har forskare från andra delar av Europa och även Afrika, som också jobbar med dessa frågor, bjudits in till en workshop på Nordens Ark.

- Vi ska diskutera och jämföra våra resultat med de man fått från andra delar av världen, förklarar Mats Niklasson, projektledare för projektet på Nordens Ark. I Afrika har man kommit mycket längre med dessa frågor, så genom att ta hjälp av dessa forskare kanske vi kan få en klarar bild av hur det har sett ut här också.

Forskare från Sverige, Sydafrika, Frankrike, Polen, Spanien och Nederländerna kommer under två dagar att presentera sina resultat för varandra, men också diskutera hur man kan samarbeta inom området för en större förståelse.


Väneko betar i Ekoparken på Nordens Ark. Foto: Marie Mattson

Betesprojektet kommer att pågå ett antal år till för att få ett långsiktigt perspektiv och det finansieras, liksom workshopen, av Hasselbladsstiftelsen.