Allt fler arter minskar – riktade insatser krävs för att vända utvecklingen

Idag publicerade SLU Artdatabanken den nya svenska rödlistan, och den visar tydligt att läget för den biologiska mångfalden fortsätter att försämras. Trots att utvecklingen i stort går åt fel håll finns det exempel där ihärdigt arbete och konkreta åtgärder har vänt negativa trender.

– Rödlistan är ett varningssystem för tillståndet i naturen, och just nu lyser alltför många varningslampor rött. Det är tydligt att vi befinner oss i en allvarlig naturkris där mer kraftfulla åtgärder krävs, säger Emma Nygren, naturvårdschef på Nordens Ark.

Årets rödlista omfattar 23 103 arter i Sverige, varav 5 217 klassas som rödlistade och nästan 2 400 som hotade. Det innebär en ökning med cirka 10 procent jämfört med föregående rödlista från 2020. Vi ser också att allt fler välbekanta arter påverkas. Igelkotten klassas nu som sårbar och därmed som en hotad art i Sverige. Även arter som älg och sädesärla tas nu upp på rödlistan.

Samtidigt finns det hopp och för drygt 300 arter har situationen förbättrats, mycket tack vare riktade naturvårdsinsatser. En av dessa arter är fjällgåsen, som i årets rödlista har förbättrat sin status från akut hotad till starkt hotad. Nordens Ark har tillsammans med Svenska Jägareförbundet och Norrbottens Ornitologiska Förening arbetat intensivt med uppfödning och utsättning av arten under många år och gläds nu åt den försiktigt positiva trenden.  

Idag driver Nordens Ark över 20 artbevarandeprojekt i Sverige, däribland sydlig kärrsnäppa, grönfläckig padda, vit stork, större ekbock, trumgräshoppa, veronikanätfjäril och fetörtsblåvinge. Nordens Arks arbete, tillsammans med partners, visar att det går att vända den negativa utvecklingen men också att insatserna måste intensifieras.

– Vi vet att naturvård fungerar, men rödlistan visar tydligt att det inte räcker. Vi behöver göra mer, snabbare och i större skala för att vända utvecklingen för Sveriges arter, säger Emma Nygren.

Den svenska rödlistan tas fram vart femte år av SLU Artdatabanken och bygger på kriterier från International Union for Conservation of Nature. Den visar risken för att arter ska försvinna från Sverige och bygger på den senaste tillgängliga kunskapen om arternas tillstånd och trender.