Bladlusfarm ska hjälpa till att rädda hotade pollinatörer
Hur föder man upp vilda pollinatörer för att kunna hjälpa arter som riskerar att försvinna? Det undersöks just nu inom det europeiska projektet Zoo LIFE Pollinators. Den första uppfödningssäsongen är nu avslutad och erfarenheterna ska ligga till grund för fortsatt metodutveckling. En av utmaningarna är att skapa en bladlusfarm som kan förse blomflugornas larver med mat.
Vilda pollinatörer spelar en viktig roll i naturen, men många arter är hotade. Omkring 10 procent av Europas vilda biarter och 15 procent av fjärilsarterna riskerar att dö ut.
Inom projektet Zoo LIFE Pollinators samarbetar europeiska djurparker för att utveckla metoder för uppfödning av vilda pollinatörer. Under den första säsongen har tre arter testats: rödmurarbi, nyfiken blomfluga och ängsnätfjäril. Arterna är inte de mest hotade, men används för att utveckla metoder som i framtiden kan anpassas till hotade arter.
Bladlöss på menyn
Vid Köpenhamns zoo arbetar man med två arter som har helt olika behov vid uppfödning.
– För att föda upp blomflugor behöver vi först odla de bladlöss som larverna lever av. En av utmaningarna under den första säsongen har därför varit att skapa en fungerande bladlusodling som kan ge larverna en jämn tillgång på föda. För rödmurarbiet är utmaningen en helt annan. Där behöver vi skapa rätt förutsättningar för bobyggande i håligheter och se till att larverna har tillgång till pollen, säger Signe Ellegaard, zoolog vid Köpenhamns zoo och samordnare för uppfödningsarbetet inom Zoo LIFE Pollinators.
Ängsnätfjäril. Foto: Emma Nygren
Fjärilsuppfödning på Nordens Ark
På Nordens Ark arbetar man med ängsnätfjärilen, där uppfödningen har gett goda resultat. Under sommaren släpptes över 1 100 individer ut i det vilda. En av utmaningarna är att se till att fjärilslarverna har tillgång till rätt växter vid rätt tidpunkt.
– Fjärilslarver är ofta beroende av särskilda värdväxter. Det räcker alltså inte att det finns gott om växter, utan rätt arter måste finnas tillgängliga just när larverna behöver dem. Att få växternas och larvernas utveckling att sammanfalla är en viktig del av vårt arbete, säger Karin Amsten, forskningssamordnare vid Nordens Ark.
Kunskapen ska hjälpa fler arter
Under våren 2027 fortsätter arbetet med att utveckla och testa uppfödningsmetoderna. Erfarenheterna ska sedan ligga till grund för gemensamma europeiska riktlinjer som kan användas av forskare och naturvårdsaktörer.
Målet är att djurparker ska kunna bidra med kunskap och praktiska metoder för att bevara pollinatörer som riskerar att försvinna från naturen.