den 13 april 2016

Stor internationell satsning för att rädda pallaskatten i det vilda

Pallaskatten är ett litet kattdjur som lever bland bergen och stäppmarkerna i Centralasien, från Iran i väst till Kina och Mongoliet i öst. Efter en kraftig tillbakagång på flera håll inom utbredningsområdet listas arten som Nära hotad på den internationella rödlistan och nu startar det enskilt största samarbetsprojektet för att bevara pallaskatten i det vilda.  

En viktig del i bevarandearbetet är att öka kunskapen om pallaskatterna. 

- Pallaskatter är ganska mystiska av sig, säger Emma Nygren, biolog på Nordens Ark och ansvarig för bevarandeprojektet, vi vet ännu inte tillräckligt mycket om katterna och hur de lever i det vilda för att kunna utforma en plan för att rädda dem.

För att råda bot på detta har Nordens Ark inlett ett samarbete med Snow Leopard Trust och Royal Zoological Society of Scotland, RZSS. Samarbetet som går under namnet Pallas Cat International Conservation Alliance, PICA, har som mål att öka kunskapen om artens ekologi och de hot den möter i det vilda. Genom samarbeten med forskare, rangers, fältarbetare och andra experter i flera länder i Centralasien kommer information att samlas in och leda till en global åtgärdsplan för att bevara arten i det vilda.

Det är ett omfattande arbete vi har framför oss som har blivit möjligt att genomföra tack vare finansiering av Segré Foundation i Schweiz.

Nordens Ark och Snow Leopard Trust samarbetar sedan flera år tillbaka i ett projekt med snöleoparder i Mongoliet och pallaskattprojektet är en direkt följd av det. Genom att använda Snow Leopard Trusts nätverk och logistik i fält i Centralasien och RZSS expertis på pallaskatter kommer vi att maximera insatserna och använda resurserna på ett sådan sätt att både snöleoparder och pallaskatter gynnas. 

Fakta

Pallaskatten, Otocolobus manul, är en köldtålig art med extremt tjock och tät päls vilket gör att det klarar temperaturer så låga som -50 grader. De lågt sittande öronen och det platta, trubbiga ansiktet är också en anpassning till ett liv i kyla. Precis som för snöleoparder och fjällrävar så är det viktigt att ha alla kroppsdelar så nära kroppen som möjligt för att minska risken för förfrysning.