Närgångna getter och sällsynta pallaskatter

- en upptadering från Mongoliet våren 2023

Snöleopardsstudien i södra Mongoliet är nu inne på sitt 15 år och Snow Leopard Trusts och Nordens Arks forskare Gustaf Samelius har just kommit hem från årets första tur till Mongoliet. Tillsammans med kollegan Örjan Johansson (Snow Leopard Trust och SLU) har dom fångat och märkt snöleoparder, ”gått på kluster” (dvs besökt de platser där de radiomärkta djuren stannat upp), samt jobbat med herdarna för att ta fram en skyddskrage för föl. Predation på föl har ökat dom senare åren och herdarna bett om hjälpa att försöka minska förlusterna.

-Att gå på kluster och besöka de platser där katterna stannat upp är väldigt spännande, säger Gustaf. Det visar oss bland annat vad dom äter då vi hittar och ser vilka byten dom tagit men också var dom tar sina legor, dvs vilar.

Det verkar som om snöleoparderna tar sina daglegor högt upp. Där ligger de och spanar medan de verkar lite mindre noggranna med sina nattlegor – där gör de ofta kortare stopp under natten. Att förstå var i bergen snöleoparderna tar sina byten och var de tar sina legor är en viktig del i att förstå hur de utnyttjar bergen och förstå varför de bara finns i berg medan många andra kattdjur finns i flera olika naturtyper.

Utöver själva arbetet har Gustaf och Örjan också fått en ny kompis i grannens ledarget, Mangorbor. Han tittade förbi lägren varje morgon och de blev snabbt kompisar.

-Eller kanske var det snarare så att Mangorbor var den minst rädda av getterna och gillade att vi gav honom en brödskiva då och då, skrattar Gustaf.

Ledargeten Mangorbor. Foto: Gustaf Samelius

Att prata med herdarna är viktigt och lärorik för att förstå snöleoparden och problematiken med att dom tar boskapsdjur. Mongoliet är det land i världen som har flest boskapsdjur per kapita med ca 70 miljoner boskap på ca 3 miljoner invånare.

Att hitta lösningar för hur herdarna och snöleoparderna skall kunna samleva i bergen är ett av dom huvudsakliga målen med arbetet. Exempel på åtgärder som kan användas är olika försäkringsprogram, skyddsstängsel vid nattplatserna, program för alternativa inkomster och eventuellt skyddskragar för fölen beroende på vad arbetet med dessa visar.

-Som vanligt spanade vi även efter pallaskatter men dom ser man aldrig, avslutar Gustaf.

Han säger också att dom flesta herdarna han pratat med ser snöleoparder lite då och då, tyvärr ofta när dom attackerar deras boskap, men att han bara pratat med två herdar som sett en pallaskatt under sin livstid.

-Det närmaste jag kom att se en pallaskatt i år var en sten som liknande en pallaskatt – men som vanligt var det bara en synvilla. Konstigt hur lik en pallaskatt vissa stenar kan vara när man verkligen vill se en, avslutar Gustaf småskrattande.

"Pallaskattstenen". Foto: Gustaf Samelius