Ensamma djurungar är sällan övergivna
På vårkanten vimlar det av djurungar i naturen. Söta rådjurskid, ekorrungar, små igelkottar och fågelungar - låt dem vara! Varje år dör många djurungar i onödan när människor försöker ta hand m dem.
Många djurungar har bara mamman hos sig under några korta stunder per dygn och är inte övergivna bara för att de är ensamma. Det gäller till exempel harar, rådjur och ugglor. När det gäller måsar, vadare och trastungar finns föräldrarna i närheten och varnar vid intrång i reviret. Rävvalpar och ekorrungar vandrar runt i närheten av boet utan att vara övergivna. Rådjursmamman lämnar sina kid och återkommer några gånger under dygnet för att ge di, oftast i gryning eller skymning. Kråkfåglar och trastar lämnar sina bon en dryg vecka innan de är flygfärdiga, de hoppar runt på marken och matas av föräldrarna.
Har du ändå tagit hem en djurunge ska du lägga tillbaka den där du tog den. Djurungens mamma tar hand om den även om någon rört den. Men du får ha tålamod, det kan ta en stund.
Att föda upp vilda djur är mycket svårt. Fel mat kan få ödesdigra konsekvenser för djuret. Till exempel kan bröd göra att matspjälkningen slutar fungera hos fågelungar. Nästan alla fåglar livnär sig på insekter.
För att få lov att vårda vilda djur i hemmet så räcker det inte med kunskap och omtanke, man måste dessutom ha tillstånd från länsstyrelsen att man är godkänd som viltrehabiliterare. Ta därför alltid kontakt med en viltrehabiliterare om du hittar en djurunge som du tror är övergiven på riktigt. Se Naturvårdsverkets kontaktlista över godkända viltrehabiliterare i ditt område. Det är olagligt att ta hand om vilda djur i mer än 48 timmar om man inte är en godkänd viltrehabiliterare.
