Taggade bin på Nordens Ark

Tekniken går framåt och i dagarna förses 2000 honungsbin från fyra olika raser med RFID-taggar som gör att forskarna kan följa dem från att de föds till att de dör. Vilka blommor fördrar bina? Hur länge är de ute ur kupan? Hur långt bort flyger de? Det är några av frågorna som vi nu hoppas få svar på.

I ett svensk-norskt projekt har forskare och bevarandeorganisationer gått samman i en storsatsning för att få mer kunskap om våra honungsbin, speciellt vårt alldeles egna, svårt tillbakaträngda, nordiska bi. I dagarna förses 2 000 honungsbin med små ID-chips (1x1mm) som gör att man kan följa dem på detaljnivå från att de föds till att de dör.

Bi med ID-tagg. Foto: CSIRO

-Sedan starten 2019 har vi byggt upp fem bigårdar i Sverige och Norge med totalt 78 bisamhällen och med fyra olika underarter, berättar Mats Niklasson, vetenskaplig ledare på Nordens Ark. Vi har det inhemska nordiska biet, italienska Ligusticabin samt österriska Krainer- och Buckfastbin som är en korsning av flera underarter.

Bisamhällena följs extremt noga. Varje kupa vägs kontinuerligt dygnet om i två års tid, man tar pollenprover, undersöker deras hälsa och nu, som kronan på verket, följs mer än 2000 individer så nära in på livet som bara är möjligt.

Med den senaste avancerade RFID-tekniken, samma teknik som används för tidtagning i stora motionslopp som Vasaloppet och Göteborgsvarvet, klockas nu varje enskilt bi för att se när de lämnar kupan, återvänder och går in för nattvila.

-Vi kommer se om de olika biunderarterna skiljer sig åt vad gäller flygtider, livslängd och hur vädret påverkar deras aktivitet, fortsätter Sonja Leidenberger från Högskolan i Skövde. Dessutom följer vi genom pollenanalys, vilka blommor som besöks från vår till höst.

Till skillnad mot oss människor känner bina inte till begreppet ”social distansering”. De lever nära varandra och kan drabbas av svåra sjukdomar, inte minst orsakade av virus. Tillsammans med forskare i Umeå följs varje samhälles hälsotillstånd för att se om de olika underarterna skiljer sig åt eller om det inte finns några skillnader. Det är värdefull kunskap för en osäker framtid.

Projektet delfinansieras av INTERREG där ett konsortium av forskare och biodlare från Skövde Högskola, Göteborgs Universitet, Umeå Universitet, Nordens Ark och Föreningen Nordbi gått tillsammans med forskare och biodlare från Norges Birökterlag för att få fram nya jämförande data om våra viktiga honungsbin.