Bronsåldern

Odlingsexpansion och herdekultur

Under bronsåldern expanderade jordbruket starkt. I Bohuslän odlade man främst upp de lätta, sandblandade lerjordarna på sluttningar och åsar. Det är alltså mycket möjligt att det här på åsen låg en åker för 3000 år sedan.

En fjärde stor invandring hade skett i slutet av stenåldern. Denna gång kom en folkgrupp från östra Europa och stäpperna norr om Svarta havet. De förde med sig en herdekultur där boskapsskötsel var viktigt och man hade stora hjordar med betande djur.

Pollenanalys – en tidsmaskin

Hur kan man egentligen veta hur landskapet såg ut för så länge sedan? Jo, i sedimenten i våtmarker och sjöbottnar kan pollenkorn bevaras. Pollenets utseende talar om vilken växt det kommer ifrån och mängden pollen ger en indikation på hur vanlig växten var. På så vis får man en uppfattning av hur vegetationen sett ut vid olika tider.

En begränsning är att arter som sprider sitt pollen med insekter ofta saknas. Det är mestadels pollen som sprids med vinden som hamnar i sedimenten.

Mulens landskap

Det är på bronsåldern som den långa påverkan av bete på vårt svenska landskap inleds på allvar. Uttrycket ”mulens och liens landskap” brukar användas för att betona att våra gräsmarker är beroende av bondens brukande. Denna insikt saknade de botaniker som vid 1900-talets början bannlyste bönder och betande djur från den nyinstiftade nationalparken Ängsö i Roslagen. De artrika ängs och betesmarkerna, vars bevarande var själva syftet med nationalparken, växte då snabbt igen.

Hästar och skepp

Här på Åby finns stor hällristning med hästar och skepp finns strax söder lantgården. Hästen infördes av folket från stäpperna. Den användes både som riddjur och dragdjur och hade troligen även en religiös betydelse. Skeppen speglar att resor och långväga handel var centralt på bronsåldern. De stora boskapshjordarna som man höll var mycket större än vad som behövdes för den dagliga försörjningen av kött och mjölk. Kanske exporterades skinn söderöver i utbyte mot brons.

Äpplen och rovor

Fynd från Bohuslän visar att den vanligaste grödan var korn, och att man hade börjat odla rovor. Det finns även spår av att man lagrat äpplen över vintern. Kanske var det vildäpplen som samlats in, kanske höll man sig redan på bronsåldern med äppelodlingar.