Fredrik Nycander 1867-1944

Fredrik Nycander växte upp på Åby säteri och kom senare att bli författare, journalist och skådespelare. Han kallades ofta ”bohusskalden” och ägnade en stor del av sitt liv åt att skildra och bevara Bohusläns kulturhistoria.

Uppväxten på Åby säteri

En av Åbys arrendatorer under 1800-talet var Axel Reinhold Nycander, löjtnant vid Bohusläns regemente. Han förfogade över gården under åren 1856–1903. Axel och hans hustru Augusta Lovisa Nycander (född Kihlman) fick sex barn som växte upp på Åby säteri.

En av sönerna var Fredrik Nycander, född den 19 december 1867. I flera skrifter och dikter skildrade han sin barndomsgård Åby.

Författare och skådespelare

Fredrik Nycanders yrkesliv var främst knutet till Stockholm, men han var starkt engagerad i Bohusläns kulturhistoria. Han blev en centralgestalt i badortslivet i Lysekil och var under 1910-talet redaktör för badortstidningen Trampen.

Han arbetade även som skådespelare vid Stora Teatern i Göteborg och vid Svenska Teatern i Helsingfors. Sin scendebut gjorde han 1906 i den egna pjäsen Hans Fjord. Nycanders teaterpjäser hade premiär på teatrar i Stockholm och några även på Dramaten.

Engagemang för Bohusläns kulturarv

Trots en rik produktion av diktsamlingar, romaner och teaterpjäser är det kanske främst för sin kulturhistoriska gärning han är ihågkommen. Fredrik Nycander var en stark förkämpe för hembygden och vårt historiska arv.

År 1915 var han med och grundade det bohuslänska fornminnessällskapet Vikarvet och var dess styresman i tretton år. Förutom utgivning av skrifter genomfördes undersökningar och vård av Bohusläns fornminnen. Bland annat restaurerades Svenneby gamla kyrka, ett viktigt kulturminne som därmed räddades för eftervärlden.

Nycanders gravplats

Norr om säteriet anlade familjen Nycander en släktkyrkogård, en av Bohusläns fem privata. Här vilar Fredrik Nycander, som avled den 17 april 1944.

Nycanderska på Åby

Tapeten i vår konferenssal Nycanderska är framtagen till minne av Fredrik Nycanders tid på Åby säteri. Den visar hur mangårdsbyggnaden såg ut i slutet av 1800-talet och har tagits fram med stöd från Västra Götalandsregionen.

Den kära vägen

Ur Fredrik Nycanders diktsamling Bohusresan från 1941

Den kära vägen, säg vilken är den
bland alla vägar i världen gå?
Jo, genom landet mot väster bär den,
mot havets vidder de böljeblå.

Den kära vägen, säg huru går den
från havets vidder de böljeblå?
Jo in i fjorden, jo hem till gården,
där barndomshusen på berget stå.

Den kära vägen, säg om den slutar,
där barndomshusen på berget stå?
Nej, först i liden vid hemmets knutar,
där jag bland lindar min grav skall få.