Berguv

Ugglans bröst har en ljus grundfärg med svarta fläckar medan ryggen är mörkt vattrad. Fjäderdräktens färg gör att berguven smälter väl ihop med bergets färger, och är mycket svår att upptäcka.

Som namnet antyder lever den främst i klippiga bergstrakter där den kan hitta boplatser i branta stup. Uven behöver en skyddad plats för att inte rovdjur som mård och räv ska komma åt ungarna. Berguven kan häcka i många miljöer, alltifrån skogar med kalhyggen eller myrar där den kan jaga sork, till skärgårdsmiljöer med mycket fågel. På senare tid har berguven ökat i och kring städer där den lever på änder, måsar, duvor och råttor från soptippar. I slutet av februari börjar berguven markera sitt revir med dova "oh åh" som kan höras upp till fyra kilometer. Honan lägger tre till fem ägg och ruvar dem en dryg månad medan hanen försörjer henne med mat. Fyra månader efter kläckning är ungarna självständiga.

Tidigare var berguven nästan utrotad i Skandinavien. Det berodde i huvudsak på miljögifter och en hänsynslös jakt. Fram till 1925 betalade länsstyrelserna ut skottpengar på berguv som ansågs som skadedjur. Kring 1950 började läget bli kritiskt och berguven fridlystes.

Berguven finns över större delen av Europa och Asien med undantag för de nordligaste och sydligaste delarna. 

Nordens Ark hjälper till med utplantering av berguv. 

Bli fodervärd

Faddrar

Fadder Brons