Fjällnära boskap
Den fjällnära boskapen är till utseendet förvillande lik sin släkting fjällkon. Något som inte är så konstigt om man tänker på att raserna har samma ursprung. Den fjällnära kon är normalt kullig, vilket innebär att den saknar horn. Färgen är vanligen vit med svarta, blekröda, grå eller gråbruna prickar, fläckar, fält eller sidor. Enfärgade djur kan förekomma men det är inte vanligt. De väger mellan 250-450 kg och har en mankhöjd runt 130 cm.
Fjällnära boskap kallas en grupp fjällkor som har använts i traditionell fäboddrift eller som hushållskor på avlägsna gårdar i Norrlands fjälltrakter. Det är en frisk ras med ett bra lynne, som klarar sig utmärkt på ett ganska magert bete. Storleken är ofta något mindre än hos vanliga fjällkor och de ger även en mindre mängd mjölk. Fjällnära boskap har i grunden samma ursprung som fjällkorna. Rasen är dock oförädlad eftersom den har hållits utanför den inriktade aveln mot vita och hornlösa fjällkor.
Dagens fjällnära boskap härstammar från tre olika besättningar och räknas sedan 1990-talet som en egen ras med eget avelsregister. Det var Nils Dahlbeck som på 1980-talet lyfte fram gruppen med oförädlade fjällkor och som myntade begreppet fjällnära boskap.
Den fjällnära boskapen användes vid traditionell fäbodrift i norra Sverige. Till rasen räknas idag djur som härstammar från Lillhärjeåbygget, Klövsjö och Biellojaure.