Linderödssvin
Färgen är svartbrokig med gråvit eller brun botten. De ljusa djuren har oftast stora svarta fläckar medan de bruna för det mesta har många små. Ibland kan fläckarna bli så stora att djuret närmast ser svart ut. Öronen är medelstora och svagt framåtställda. Trynet är rakt och väl utvecklat.
Linderödssvinet skiljer sig på flera sätt från både moderna svin och vildsvin. Den kan närmast jämföras med formen på en pepparkaksgris.
Mankhöjd: ca 1 meter
Linderödssvinet är en normalstor gris med kraftiga och starka ben. Till utseendet påminner det en del om vildsvin, men det finns vissa skillnader. Kroppen är lite avrundad jämfört med vildsvinets tunna, ihoptryckta kropp. Trynet hos linderödssvinet är rakt och kraftigt medan det hos vildsvinet är långt och smalt.
I Sverige har vi hållit tama eller delvis tama svin i minst tre tusen år. Länge var gränsen mellan tama och vilda svin suddig. Under halva året höll man svinen på skogen och det var oundvikligt att de tama och vilda djuren parade sig. Linderödssvinet är väl anpassat till vårt nordiska klimat och trivs bäst som utegångsgris. Vintertid behöver den ett dragfritt hus med mycket halm och mat för att hålla värmen. Sommartid blir den glad för en svalkande gyttjepöl.
De allra flesta linderödssvin är mycket goda föräldrar och en sugga beräknas vara dräktig i tre månader, tre veckor och tre dagar.
Dagens linderödssvin härstammar från Skånes djurpark som har en svinstam som ursprungligen kommer från Linderödsåsen i Skåne. Dessa svin hade troligen kvar anlag från det gamla skogssvinet, därav rasens brokiga färg.