Bevarande av Snöleopard
Den gåtfulla snöleoparden lever högt upp i Centralasiens bergskedja, mellan 2000 och 5500 meters höjd. Totalt återfinns den i tolv olika länder i Asien, i några av världens mest otillgängliga bergsområden. Snöleoparden kallas även för bergens våldnad på grund av sin skygga, solitär natur och spöklika förmåga att smälta in i dess livsmiljö. Pälsen är tjock, tassarna stora och svansen lång, perfekta anpassningar till ett liv bland bergen.
Foto: Snow Leopard Trust
Trots att snöleoparden är skyddad enligt lag i alla utbredningsländer minskar antalet till följd av mänsklig aktivitet. Tjuvjakt är ett stort hot mot snöleoparden. De jagas dels för deras päls och kroppsdelar, som används inom traditionell asiatisk medicin, men dödas även vid konflikter med herdar då snöleoparden ibland attackerar och dödar tamboskap. Artens livsmiljö minskar i takt med att människan expanderar sina områden och klimatförändringar beräknas resultera i stora habitatförluster för snöleoparden. Idag estimerar man att det finns mellan 3500–7000 snöleoparder i det vilda och de är listade som Sårbar på den internationella rödlistan.
Forskning på detta fascinerade kattdjur har pågått ända sedan 1980-talet men trots årtionden av forskning var kunskaperna om artens ekologi mycket begränsad. Detta ledde till att organisationen Snow Leopard Trust 2008 startade världens första långtidsstudie för arten i Tostbergen i södra Mongoliet. Tack vare teknikutveckling och lansering av fällkameror och GPS-halsband som var tillräckligt små för att en snöleopard skulle kunna bära dem, kunde man nu äntligen hitta svaren på hur en snöleopard lever och beter sig.
Sövning och märkning av vild snöleopard. Foto: Snow Leopard Trust
Vad vi gör på Nordens Ark
Nordens Ark har ett stort engagemang för snöleopardens bevarande och arten har funnits i parken sedan 1989. Nordens Ark ansvarar även för den internationella stamboken och det europeiska avelsprogrammet för arten. Syftet med avelsprogrammen är att bibehålla en livskraftig och genetiskt sund räddningspopulation av snöleoparder på djurparker runt om i världen. Sedan 2010 har Nordens Ark samarbetat med Snow Leopard Trust genom att stödja deras forskningsprojekt av vilda snöleoparder i Mongoliet. Syftet med studien är att öka kunskapen om arten i det vilda och på sätt bidra till dess bevarande. Studien består av tre olika verksamheter; forskning, utvecklande av bevarandearbete och utbildning. Nordens Ark är en del i detta arbete dels genom att vi stödjer Snow Leopard Trust i deras arbete samt delfinansierar forskare som arbetar med studien. Snöleoparderna har försetts med GPS-halsband och deras levnadsvanor har kunnat följas sedan 2008. Studien visade att snöleoparden dödar betydligt fler byten än man tidigare trott, att både honor och hanar hävdar revir samt att de rör sig över 44 gånger större områden än man tidigare trott. Detta betyder att de naturreservat som finns i snöleopardens utbredningsområde idag är alltför små.
En stor del av arbetet i Mongoliet går till att prata med lokala herdar. Det är viktigt för att kunna förstå både snöleoparden och problematiken kring att de tar boskapsdjur. Det gäller att hitta lösningar för att de ska kunna samexistera. Exempel på de åtgärder man jobbar med är försäkringsprogram, skyddsstängsel vid nattplatserna och program för alternativa inkomster.
Spårstämpel av snöleopard. Foto: Snow Leopard Trust
Aktuellt i projektet - januari 2026
Nordens Ark och Snow Leopard Trust forskare Gustaf Samelius har spenderat ytterligare en säsong i södra Mongoliet och långtidsstudien om snöleoparder och deras ekologi. Den här resan märktes ännu en ny snöleopardshane och fortsatte klusterstudien där de märkta snöleoparderna följs upp mer noggrant. Att ”gå på kluster” innebär att man besöker de platser de radiomärkta snöleoparderna stannat upp. Besöken görs efter att leoparderna gått vidare för att inte störa deras naturliga beteende. Platserna undersöks för att få mer kunskap om var snöleoparderna slår sina byten, var de tar sina legor, hur länge de stannar i sina legor, och hur detta påverkas av hur varmt eller kallt det är. Även om det inte är kylan rent temperaturmässigt, utan kylan i form av blåst, som påverkar snöleoparderna mest. På vintern tar de ofta sina legor i små grottor eller en liten bit ner från dom högsta topparna där det är lä. Andra tider på året ligger de ofta högst uppe på topparna där det blåser mer, men det innebör också att katterna kan se mycket längre.
I årets klusterstudie föjde Gustaf två honor med ca 3 månader gamla ungar där det var intressant att se hur mycket mindre de rör sig när dom har ungar. Detta troligtvis för att hålla ungarna varma och skydda dem mot eventuella faror. Snöleoparderna stannar inte länge vid sina lyor utan börjar flytta med sig ungarna redan när de är ca 2-3 månader gamla. Då flyttar honan ungarna till platser där de har ungarna 4-5 dagar för att sedan flytta dem igen. Det var också tydligt att ganska många av de platser honorna flyttade sina ungar till hade små vattenhål. Vatten är viktigt för i stort sett alla djur, men troligtvis extra viktigt i torra ökenlandskap som Gobiöken.
Foto: Snow Leopard Trust