Europeisk vildkatt
Felis silvestris silvestrisDen europeiska vildkatten är det sista vilda kattdjuret på de brittiska öarna, och kallas ofta för tigern från högländerna. Vildkatten är extremt skygg och syns sällan.
Vildkatterna är gråbrunspräckliga med inslag av svarta streck. Svansen är kraftig med tydlig randning mot spetsen.
Längd: 55 - 80 cm Mankhöjd: 35 cm
Vildkatten lever oftast i löv- eller blandskogar. Födan består till största delen av smågnagare men den anpassar sig efter tillgången på olika bytesdjur. Vildkatter försvarar sitt revir och jagar bort andra individer för att få ha maten ifred. De är mest aktiva nattetid.
Genetiska studier har gjort att den europeiska vildkatten (Felis silvestris) delas in i två underarter, en med utbredning på den europeiska kontinenten och i Skottland (Felis silvestris silvestris) och en i Turkiet och Kaukasus (Felis silvestris caucasica). Den europeiska vildkatten liknar tamkatten i utseende men tamkatten (Felis catus) härstammar från den afro-asiatiska vildkatten (Felis lybica). Det främsta hotet mot vildkatterna är att de korsat sig med tamkatter så pass mycket att skillnaden mellan arterna suddats ut. Avkomman blir fertil och tamkattsgener sprids i vildkattpopulationen, något som också gör dem mottagliga för tamkatternas sjukdomar. Exakt hur många rena vildkatter som finns kvar i Skottland idag är osäkert. Ett projekt har startats för att bevara arten i det vilda. Baserat på detta och på historisk information konstaterade IUCN Cat Specialist Group i en rapport att populationen av europeiska vildkatter i Skottland inte längre klassas som livskraftig och anses därmed vara ”funktionellt utrotad”. Det innebär att det finns för få reproducerande katter för att populationen över tid ska överleva. Globalt sett är den europeiska vildkatten inte klassad som hotad av IUCN.
Vill du veta mer om den skotska vildkatten? Lyssna på poddavsnitten om de här fantastiska djuren.