OBS! Viktig information för dig som besökare, klicka här >

djurbilder1200x560skruvhornsget.jpg
djurbilder1200x560skruvhornsget.jpg

Skruvhornsget

Capra falconeri

Pälsen är grå med rödbruna inslag. Under vintern är pälsen blekare och längre. Bockar har ett svart skägg och en mörk man från halsen ner på bröstet. Liksom hos många getter är hanen 40-50 procent större än honan. Knäna är randiga.

Vikt: Bock 80 - 110 kg, Get 32 - 41 kg
Längd: 132 - 186 cm, Mankhöjd: 65 - 115 cm

Det är de korkskruvsformade hornen som gett arten deras namn. Bockarna kan ha upp till 140 cm långa horn medan getternas blir 20 - 40 cm långa. Skruvhornsgetter har en fantastisk balans och precision då de förflyttar sig i den bergiga terräng där de lever.

Bäst trivs skruvhornsgeten i glesa bergsskogar med ekar och enbuskar. Precis som andra getter äter den olika växtdelar som gräs, bark, blad och knoppar. Honorna lever i flockar på ett tiotal djur medan hanarna lever ensamma. De träffas bara under parningssäsongen på senhösten. Hårda strider mellan hanarna föregår parningen. Segraren får para sig med flera honor. Honan är dräktig i 135 - 170 dagar och får sedan en eller två killingar. Dessa går med mamman i honflocken och diar i ett halvår.

Skruvhornsgetens fantastiska horn är en populär trofé bland jägare och kan kosta upp till 1000 dollar/kilo på svarta marknaden. Förutom jakten är det största hotet människans förändring av landskapet. Det leder till att skruvhornsgetternas miljö splittras upp av bebyggelse och vägar. När det inte finns tillräckligt stora sammanhängande områden delas getterna upp i små grupper. Det gör dem mer sårbara för genetisk utarmning och andra hot.

Skruvhornsgeten lever i Himalayas västra delar på mellan 600 och 3 600 meters höjd. Arten är fläckvis utspridd i Afghanistan, Indien, Pakistan, Tadzjikistan och Uzbekistan.