Igelkott
Erinaceus europaeusIgelkotten (Erinaceus europaeus) förekommer i stora delar av Sverige, från södra Sverige och norrut till Dalarna och lokalt i Jämtland och längs Norrlandskusten. Uppskattningsvis finns 30 000 igelkottar i det vilda och arten listas som nära hotad.
Längd: 20-30 cm
Observera att igelkott inte finns att se i parken.
Igelkottar är huvudsakligen nattaktiva och livnär sig på bland annat daggmaskar, sniglar och insekter. De söker gärna föda inne i samhällen och villaträdgårdar.
Utmärkande för igelkotten är de styva, mörkbruna eller gråvita taggarna som täcker det mesta av kroppen utom magen och huvudet. Taggarna funderar som ett försvar och vid minsta störning drar igelkotten in fötter och huvud mot magen och blir nästan helt rund. De vassa taggarna gör det i princip omöjligt för rovdjur att komma åt den.
Igelkotten är beroende av bra övervintringsplatser. Idag har förändringar i vårt landskap och samhälle lett till en kraftig minskning av bra platser. När de öppna landskapen försvinner och växer igen får igelkotten svårt att hitta föda. Biltrafiken skördar många offer bland igelkottarna varje år och lokalt har arten helt försvunnit på grund av det stora antalet trafikskadade igelkottar. Pesticider som råttgift, växtgift och liknande är en annan faktor som påverkar igelkotten både direkt och indirekt. Ett annat hot är de allt populärare robotgräsklipparna, framför allt om man låter dem gå i gryning och skymning när igelkottarna är som mest aktiva.