Ängar och pollinatörer
Ängs- och betesmarkerna är några av våra allra mest artrika marker. Förutom en hög mångfald av blommor och svampar är dessa marker också en viktig boplats för bland annat pollinerare, fjärilar och fåglar. Förr, fanns gott om blomrika miljöer såsom ängs- och betesmarker, men de har minskat drastiskt, tillsammans med de arter som lever där. Mindre än en procent ängsmarker återstår idag i jämförelse med vad som fanns för hundra år sedan.
Förr i tiden var ängsmarker livsviktiga för att kunna ge foder åt djuren på vintern. Då slogs ängen med lie och när gräset hade torkat togs det bort från ängen. Att växtmaterialet tas bort resulterar i magra och näringsfattiga marker, något som möjliggör att många olika konkurrenssvaga växter kan samexistera utan att en enskild växtart ”tar över”.
I takt med att jordbruket rationaliserats har förutsättningarna för ängen och naturbetesmarkerna förändrats. Vinterfoder till djuren odlas nu på åker istället för på ängen och ängens tidigare funktion har försvunnit. Detta har inneburit att tidigare ängs- och naturbetesmarker har vuxit igen, omvandlats till åker eller planterats med skog.
Med ängarna försvinner också många sorters blommor och livsmiljön för mängder av fjärilar och andra djur. Mer än en fjärdedel av de rödlistade arterna i Sverige är beroende av öppna gräsmarker för sin överlevnad. En artgrupp som drabbats hårt av ett alltmer storskaligt och intensifierat jord- och skogsbruk är våra dagfjärilar. Nästan en tredjedel av dagfjärilsarterna är rödlistade, där två arter, Veronikanätfjäril och kronärtsblåvinge, befaras vara nationellt utdöda och många andra har minskat kraftigt.
Vad gör Nordens Ark?
Nordens Ark arbetar på flera fronter för att bevara ängsmarker och dess invånare. I vår Ekopark restaurerar vi omkring 300 hektar mark där vi arbetar för att återskapa ett öppet landskap med hjälp av våra betande lantraser. Vi återskapar också många ängar genom slåtter och insådd av ängsblommor. Exempel på två arter är tjärblomster och gökblomster, som är mycket viktiga nektarväxter för bin, humlor, fjärilar och andra vilda pollinatörer.
För att rädda några av landets allra mest hotade fjärilsarter arbetar Nordens Ark med avel, uppfödning och utsättning. Syftet är att bygga upp räddningspopulation för arter som mnemosynefjäril och fetörtsblåvinge för att kunna producera ett stort antal individer för utsättning i restaurerade livsmiljöer. Allt arbete sker inom ramen för åtgärdsprogram för hotade arter i nära samarbete berörda länsstyrelser. 2025 byggdes ett nytt fjärilsväxthus i vår avelsanläggning, vilket gav oss fler möjligheter att utöka vårt arbete med att föda upp hotade fjärilar.
Aktuellt i projektet - januari 2026
2025 har varit ett spännande år vad gäller ängsrestaurering och pollinatörer. Dels så har vi fortsatt att återskapa ängsmarker men vi har också gått in i ett nytt stort projekt som handlar om vilda pollinatörer.
Projektet, som finansieras av EU-LIFE, är ett samarbete med bl.a. åtta andra djurparker i Europa. Under projektet ska vi både restaurera marker för att gynna pollinatörer och föda upp olika pollinatörer. Ett stort fokus ligger också på att sprida kunskap om hur viktiga våra pollinatörer är för oss människor och vad vi kan göra för att hjälpa dem. Du
I samarbete med:
