Bevarande av fjällräv
Fjällräven är, tillsammans med renen och fjällämmeln, ett av de äldsta däggdjuren på den skandinaviska halvön. När inlandsisen drog sig tillbaka efter istiden, följde dessa djur iskanten norrut och etablerade sig i fjällvärlden där de lever än idag.
Fjällräven är anpassad för ett liv i det karga fjällklimatet. Den bor i stora lyor som ofta har många utgångar, och en riktigt bra lya kan användas i hundratals år. Fjällräven lever i par och hjälps åt att ta hand om ungarna, och ibland kan två familjer dela samma lya.
För drygt 100 år sedan fanns flera tusen fjällrävar utspridda över de svenska fjällen. Men hård jakt drev arten till randen av utrotning, och i slutet av 1990-talet fanns endast ett 30-tal individer kvar i Sverige. Utan riktade naturvårdsinsatser hade fjällräven troligen försvunnit helt från landet.
Idag finns fjällräven från Jämtland upp till Sveriges nordligaste spets. Trots att arten är fridlyst är den fortfarande starkt hotad, framför allt på grund av klimatförändringar som påverkar fjällmiljön. Varmare vintrar har gjort att rödräven tagit sig upp över trädgränsen, där den konkurrerar med fjällräven om mat och har ihjäl dess valpar. Uteblivna smågnagar-år, fjällrävens viktigaste föda, försvårar möjligheten för valpar att överleva och således arten att återhämta sig.
Tack vare långsiktiga och intensiva insatser från forskare och länsstyrelser har dock en viss förbättring skett. Under 2024 registrerades 72 kullar i Sverige – ett litet men hoppfullt steg mot en starkare population.
Vad vi gör i projektet
Inom projektet är vårt övergripande mål att den lilla populationsökning av fjällräv som vi sett under de senaste åren ska fortsätta och stärkas ytterligare. För att bidra till detta samarbetar vi med Länsstyrelsen i Jämtland kring stödutfodring, en insats som ökar valparnas chans att överleva. Under år med brist på bytesdjur riskerar många valpar annars att svälta ihjäl.
Som en del i detta arbete stödjer vi forskarnas inventeringar för att identifiera etablerade fjällrävspar. När paren har lokaliserats, placerar länsstyrelsens naturbevakare ut foderautomater i närheten av lyorna. Syftet är att förbättra både valparnas överlevnad under vintern och de vuxna individernas kondition inför den kommande parningssäsongen. Bättre förutsättningar kan i sin tur leda till att fler valpar föds och att föräldrarna är i bättre kondition för att föda upp dem och inför nästa parningssäsong.
Vi kommer också att utvärdera effekterna av stödutfodringen och testa nya, innovativa metoder för att minska risken att andra arter stjäl fodret.
