Naturvårdsåtgärder i Ekoparken

Strandängen

På strandängen restaurerar vi en delvis igenväxt yta till strandäng/slåtteräng längs den vackra Åbyfjorden. Området intill Åbyfjorden var en del av Åby säteris utmark under 1700- och 1800-talen, vilket betyder att den då ofta betades.

Under restaureringsfasen slås strandängen med lie och slåtterbalk ett par gånger under vår och sommar för att förhindra spridning av vass och tåg. På så sätt gynnas de konkurrenssvaga ängsväxter som kräver mycket ljus. När nässlor (Urtica) och älgört (Filipendula) försvunnit kommer strandängen skötas enbart genom bete av några av Nordens Arks många får och kor.

 

Insektsinventering

Under vissa år samlar vi in insekter från hela Ekoparken. Inventeringen görs för att övervaka hur de olika restaureringarna påverkar den biologiska mångfalden.

Insektsinventeringen sker med hjälp av två typer av fällor. Fönsterfällan som sätts upp på träd eller stolpar som fångar främst flygande insekter. Markfällan fångar både marklevande och flygande insekter. En markfälla består av en vit, en gul och en blå plastbunke som representerar blomfärger som lockar till sig olika insekter. I fällorna används hög koncentrerat saltvatten för att konservera insekterna tills fällan töms.

 

Faunadepåer

Så mycket som 80 % av de hotade skogsinsekterna på den svenska rödlistan är beroende av döda eller döende träd. Insekterna lever i veden, i barken eller i vedsvampar som växer på till exempel multnande stockar. I Ekoparken låter vi döende eller döda träd finnas kvar i markerna och lägger dessutom ut högar med döda trädstammar och ris, så kallade faunadepåer, för att gynna de hotade skogsinsekterna. En del kan tycka att det ser skräpigt ut men om man vet vilken nytta det faktiskt gör så får man förståelse för åtgärden.

Genom att stockar av varierande grovlek staplas på varandra skapas olika miljöer med varierande fukt- ljus- och vindförhållanden. Då stockarna blir äldre och vedsvampar och mossa börjar bryta ned veden skapas nya mikromiljöer för flera vedlevande arter som till exempel skalbaggar, tvåvingar och steklar. Studier har visat att ved som är fem år och äldre stödjer flest rödlistade arter.

 

Veteranisering

Många fåglar och insekter är beroende av döda träd med håligheter och döda grenar. Sådana träd är väldigt ovanliga idag på grund av det rationaliserade skogsbruket. På ett antal platser inom Ekoparken gör vi försök att skapa ihåliga träd på kortare tid, än vad det skulle ta för naturen själv, genom att skada eller göra hål i unga träd. Detta kallas för veteranisering.

Exempel på veteraniseringsmetoder är:

"Hästgnag" där nedre delen av stammen barkas av.

"Blixtnedslag" innebär att toppen på trädet bryts av och en stor del av stammen skadas.

”Hackspettshål” liknar ett hål gjort av spillkråkan (vår största hackspett).

”Holk” är ett större hål som liknar de håligheter som skapas naturligt i äldre träd.

En ”ringbarkad topp” efterliknar en skada av blixt eller extrem torka.

 

Rovdjursstängsel

För att skydda Ekoparkens djur på bästa sätt är alla hagar stängslade med rovdjurssäkert stängsel, vilket har en till två extra trådar närmre marken jämfört med ett vanligt stängsel.

 

Fjärilsinventering

Vi inventerar fjärilar för att se ifall de förändringar som görs i Ekoparken vid omställning av markerna till gammalt bruk påverkar olika fjärilsarter.　

Vi har två olika slags fällor. En för dagfjärilar och en för nattfjärilar.

För dagfjärilar används fasta slingor vilka regelbundet ska övervakas. En helsäsongsövervakning av nattfjärilar görs med hjälp av ljusfällor på två fasta punkter. Inventeringarna bidrar till generellt ökad kunskap om fjärilar i Bohuslän. Vi har redan noterat flera sällsynta arter som trivs bra i ängsmarker, som till exempel bastardsvärmare men också ljunghedsspecialister med flera.

 

Naturbeteshagar

I Ekoparken återskapar vi delar av landskapet till hur det såg ut under 1700- och 1800-talen. Mest kraft lägger vi på att omvandla artfattiga granplanteringar till artrika betesmarker. I beteshagarna gynnas djur- och växtarter som minskat på grund av skogsplantering eller igenväxning. Naturbeteshagarna i Ekoparken täcker ca 100 hektar och restaureringsfasen beräknas pågå i ungefär 15 år efter starten 2011.

Beteshagarna hålls öppna av hotade lantraser. Dessa är mindre än dagens mer moderna köttdjur men bättre lämpade att beta i kuperade marker. Samtidigt som vi ökar den biologiska mångfalden i naturen bidrar vi då också till att bevara dessa. Lantraserna som betar i naturbeteshagarna finns även på Nordens Arks Lantgård.

 

Hamling

Hamling av lövträd är en gammal metod att skaffa djurfoder på. Med en lövkniv höggs klena grenar av under sommaren. Grenarna med löv bands i knippen och torkades på ett loft. På vintern gavs sedan löven till djuren. Här på Nordens Ark är både färska och torkade löv från olika träd ett näringsrikt foder för många av våra djur. De vanligaste träden som hamlas är ask, lind och alm. Hamlas en grov ask kan de nya grenarna växa två meter på ett år. Hamling kan också påskynda åldrandet så att träd snabbt kan bli värdefulla för andra arter och på så vis öka den biologiska mångfalden. Ofta bildas håligheter och röta då träd hamlas, vilket gör dem till attraktiva miljöer för många vanliga, men även många hotade arter av insekter, fåglar och fladdermöss.

 

Bevarande av ängsflora

Under åren har ett stort antal fröer från olika ovanliga ängsväxter samlats in. Dessa har sedan såtts in på ett hundratal småytor med syfte att skapa större blomrika ängar. På mer än 20 platser har vi också upptagit slåtter och röjning där små ängsrester överlevt. Rödklint, ängsvädd, ängsskallra och andra ängsväxter är arter som planteras och sås in.